Den osynliga cykelhjälmen

Igår gick jag förbi Designtorget vid T-centralen. I fönstret fångades jag av en marknadsföring för osynliga cykelhjälmar. Min första tanke var att detta måste vara ett  skämt. Nyfiken som jag är gick jag in i butiken för att undersöka saken. Detta var inget skämt, det är verklighet! Den osynliga cykelhjälmen är här! Jippi!

 Två unga tjejer gör 2005 ett examensarbete i Industridesign, och kommer i en enkätundersökning fram till följande vad gäller kravet på morgondagens cykelhjälmar:

”Som en snygg mössa med inbyggd hjälm.”
”Liten och vikbar så man kan stoppa den i fickan.”
”Med möjlighet att byta utseende, som med mobilskal och peruker.”
”Osynlig.”

Cykling är ett vardagsfenomen och dessutom starkt förknippat med frihetskänsla. Trots att folk är medvetna om riskerna i trafiken så väljer de allra flesta att cykla utan hjälm. Folk vill egentligen skydda huvudet i trafiken, men inte på bekostnad av vad som helst. Det är inte användarna som ska ändra sig, utan produkterna som måste ändras!

Sagt och gjort! Tjejerna utvecklade produkten  under stort hemlighetsmakeri, men nu har produkten släppts i handeln. Mediaintresset världen över är enormt!

Cykelhjälmen består av en krage som cyklisten bär kring halsen. Kragen innehåller en hopvikt airbag som blir synlig först när man hamnar i en olycka. Airbagen är formad som en huva som omsluter och skyddar cyklistens huvud. Utlösningsmekanismen styrs med hjälp av sensorer som registrerar den onormala rörelsen hos cyklisten vid en olycka.

Tack tjejer, jag skall genast åka iväg och köpa mig en sådan här cykelhjälm!

Annonser

Var och en ser världen från kyrktornet i sin lilla by

Konfliktforskaren de Bono skrev följande: Alla har alltid rätt. Ingen har någonsin rätt”. En stor anledning till att konflikter utvecklas är enligt honom att vi människor väljer ut någon del av en helhet eller intar olika utgångspunkter på grund av begränsad eller olikartad information. Vårt synfält är i de flesta sammanhang mer eller mindre begränsat! När vi hamnar i försvars position, och upplever oss attackerade glider sakliga oenigheter lätt över även till kommunikationsstörningar. Vi använder i dessa sammanhang  gärna Du-budskap, exempelvis ”På den punkten har du alldeles fel”. Vilket gör att konflikten förvärras. För att istället vända den negativa spiralen, och försöka lösa konflikten är det mer konstruktivt att  använda sig av Jag-budskap. I detta fall skulle det då låta enligt följande ”Jag delar inte din uppfattning”. Därmed markerar man sin avvikande mening, utan att sätta underbetyg på den andre.